Nyheter

04.11.2019

Årets arkivgärning och hedersomnämnande 2019

Kommittén för Arkivens dag har utsett verket Demokratian muisti. Työväen arkisto 110 vuotta, som redigerats av forskarna Marjaliisa Hentilä och Mikko Kosunen, till årets arkivgärning 2019.

Finlands första och därmed äldsta folkrörelsearkiv, Arbetararkivet, som grundades 1909 i anslutning till Finlands socialdemokratiska parti, har under hela sin verksamhetstid varit en viktig mottagare och bevarare av arbetarrörelsens material och traditioner. Arkivet var länge det enda i sitt slag; det erhöll år 1945, i ett nytt politiskt läge, sin första medtävlare då Folkets Arkiv grundades av folkdemokratiska krafter. Motsvarande institutioner inom det borgerliga partifältet i Finland tillkom först på 1970-talet, långt tack vare ett nyinrättat system för statsstöd.

Historieverket, som tillkommit under ledning av forskarna Marjaliisa Hentilä och Mikko Kosunen, har många dimensioner. Första delen av boken belyser hur arkivsamlingarna utvecklats och berättar om arkivets ledning, personalen, lokaliteterna och verksamheten, också inom ramen för både nationella och internationella nätverk. Den senare avdelningen ger inblickar i dagens verksamhet: Personalen berättar om sin arkivkarriär och sitt arbete samt om de samlingar som man svarar för; inte heller de långtida projektarbetarna är bortglömda. Verket har ett sympatiskt demokratiskt grepp – historiken över ett arbetarrörelsearkiv glömmer inte dem som utför själva arbetet. Biografierna över personer som varit av betydelse för arkivet kompletterar på ett smidigt sätt den stora berättelsen.

Redaktörerna och skribenterna har noterat tre viktiga faser i Arbetararkivets livscykel: arkivets första utvecklingsskede i anslutning till SDP:s partibyrå, ett 1980-tal som var präglat av rask utveckling och de förändringar som det nya millenniet, 2000-talet, medfört. Betydelsen av det arbete som utfördes av brinnande idealister såsom Karl Harald och Anna Wiik, Edward Gylling och Yrjö Sirola noteras; att arkivets ekonomiska förutsättningar radikalt förbättrades genom den lag om statsstöd för privatarkiv som trädde i kraft år 1975 erkänns; den internationalisering och övergång till elektronisk verksamhet som vidtog med det nya millenniet skildras – utan att glömma den omgivande samhällsutvecklingen. Som ett exempel kan nämnas de motgångar som på 1990-talet drabbade arbetarrörelsen och det s.k. röda kapitalet, vilka ledde till ett verkligt massivt inflöde av arkiv från organisationer som lagt ner sin verksamhet. Arbetarkivet har alltid levt med sin tid, vilket även framhålls av skribenterna.

Verket Demokratian muisti. Työväen arkisto 110-vuotta är en märkeshändelse inom arkivbranschen. Sådana här görs inte just mera, har det sagts om boken. Nu har det i alla fall gjorts.

Kommittén för Arkivens dag här därtill även beslutat att ge ett hedersomnämnande. Det tillfaller den ABM-juridikgrupp som består av företrädare för arkiv-, biblioteks- och museisektorn. Juridikgruppen avtackas för sitt grundliga proaktiva arbete för att utreda kulturarvsmaterialets juridiska status. De rekommendationer som gruppen utfärdat utgör redan i dag ett centralt rättesnöre för dataskyddet inom ABM-sektorn.

För mer uppgifter

Arbetararkivet, tel. (09) 7743 110, e-post info@tyark.fi

Ordöfrande för kommittén för Arkievsn dag Pertti Hakala, tel. 0195 33 7014, e-post pertti.hakala@arkisto.fi

Aktuellt >>

Framsida >>